En paus i raden av händelser

Andra dagen i Vännäs av fyra. Idag har vart SommarFjälls-planering och ringning och mer ringning blir det. Det är så roligt, alla är positiva och förväntansfulla liksom jag. Sommarfjäll kommer bli kul tror jag, speciellt om vi kan få någorlunda torrt och fint väder. Jag har också hunnit med att äta frukost, faktiskt innan och faktiskt klockan nio för en gångs skull. De senaste nästan tre veckorna har jag haft semester, helt och hållet semester utan planering och utan krav. Först åkte jag ner till Varberg och Magnus och var där i kanske fem dagar tror jag. Vi hann med att titta på får, hälsa på farmor och farfar, klättra i vargklyftan och för första gången i mitt liv paddla Kajak. Det var första men absolut inte sista, det var jätteroligt verkligen! Mest roligt var det dock att få vara tillsammans med Magnus, jag var hemma i lite drygt en vecka och hann redan sakna och längta mycket. Därefter åkte vi upp till Åmot och Hästhagen där vi skulle vara tre dagar med mamma och pappa och Arvid. Jag skulle sedan åka bli hem med dem och Magnus hem till sig. Fast vi hade det så lugnt och skönt och bra och soligt att vi sa att vi skulle stanna kvar. Kvar blev vi, enda tills i förrgår. Vi ha haft en utflykt, till Koster, annars har vi bara solat, badat och klättrat, allt utan planering utan bara som vi känt för. Lite konstigt är det allt ändå att vi i maj kunde bada i havet i så varmt vatten som vi aldrig kommer få i Langas i sommar. Vi har och eldat och sovit i tält, mysigt och semestrigt. En av mina allra bästa. Vi har också blivit oerhört duktiga på Alfapet, utmana oss den som törs!

Just nu äter jag omelett med broccoli till lunch, alldeles nyduschad efter den först löpturen sedan jag åkte hemifrån sist eftersom skorna blev kvar hemma.. men man får ha det så på semestern! Sedan ska jag göra något viktigt, nämligen rösta i mitt första val! Det är lite spännande. Demokrati är inte bara rättigheter utan också skyldigheter.

Jag har börjat på packningslistan till Salto, jag måste nog börja packa snart också! Jag åker nämligen på söndags morgon vid sextiden. Nere på västkusten hade jag faktiskt inte lust att göra något annat än att bara vara där och vara så lycklig, men nu när jag är hemma här i höstkylan igen så längtar jag efter vidder och berg. Enkelheten i livet på ett fjäll och min underbara fjällfamilj och inte minst lille Rio som över på att springa just nu! Det blir en underbar sommar, det känner jag på mig.