Avbruten expedition

Nu är klockan sju och jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på. Jag är alldeles för trött för att gå ut, men samtidigt hemskt uttråkad för tillfället. Sluggaturen med Rebecca som skulle bli fantastisk med två nätter i tält, äntligen som vi har tänkt så länge, blev inte alls så. Efter drygt en och en halv mils skidande och halvvägs upp på berget bredvid Slugga som vi skulle över först får vi lov att vända. Jag har blivit sjuk, yr och matt och sådär som man är när man håller på att få feber. Stackars Rebecca får bära ner mina skidor tills det blir någorlunda platt igen och vi hinner inte mer än ner på sjön fören Johan möter oss med skotern och jag får ligga på renskinn under en filt i kälken hela vägen hem. Väl hemma börjar jag frysa och får feber på riktigt och sover en timme, till sju och äter sedan en macka, lägger mig igen vid åtta och lyssnar på lite talbok och somnar nog någon gång vid nio/halv tio. Jag vaknar strax efter sju imorse och är ganska pigg, äter lite vid halv nio och bli helslut och somnar om till elva, då vaknar jag igen och all feber är borta och sedan dess har jag känt mig ganska så frisk, bara trött. Det är tur att jag har Rebecca, hon har vart så väldigt snäll mot mig och tagit hand om mig. All världens kramar till dig!

Här på stationen är det samisk matlagningshelg den här helgen, så nyss hämtade Magnus sex kockar från skolan i Jokkmokk och på fredag ska de ha renkok. Det ska bli spännande. Man tar tillvara på allt från renen tydligen. Bäst av allt är att en av dem är Siv, Siv som bakade glödkakor med oss och barnen på familjefjäll. Nu kommer det bli lite fart i köket, kul!

Kanske man borde äta lite godis och titta på en film och sedan sova igen? Mitt rum är just nu mer av ett torkrum, då jag slängde alla kläder i tvätten för att tvätta bort febern. Jag är bara en i raden av redan drabbade och fler håller på att insjukna, tur för oss att vi får extrahjälp i köket!